Happy song.

Jag känner verkligen inte att jag har nån jag kan prata ordentligt med nu för tiden.
Jag har hur mycket skit som helst som jag vill få ur mig, men jag har ingen att skika ut det till.
Man ställer upp när folk behöver pratas med, men man får ingenting tillbaka.

Men det gör ingenting just för tillfället, jag tar ut det i min träning istället.
Frågan är hur länge jag står ut.
Btw, hur svårt ska det vara att hitta nån att träna med?

Var precis ute och sprang i 20 min.
Galet skönt var det, jobbigt att behöva springa och kolla sig över axeln hela tiden.
Inbillade mig massa ljud när jag sprang vid skogen.

Imorn bitti blir det Björnön, och skogen istället för asfalt.
Mycket bättre för mina benhinnor som säger ajaj.


Jag känner ärligt talat inte igen mig längre.
Från att inte ens sett åt en våg på flera år, nu stå på den flera gånger per dag.
Ha ågest och inte kunna sova på nätterna, om en dag inte innehållit en lite sväng om med fläsket.
Men jag älskar det!
Ingenting ska stoppa mig nu.


Imorn kommer min baby, jag saknar ihjäl mig efter honom.
Får bara ha honom hos mig till på söndag också :(
Bajs.


Nu blire sängen, ska ju faktiskt upp vid 7.00 imorn.

Hej!